15 år av omtanke – nu lämnar Greta Röda Korsets secondhandbutik i Bålsta
Greta Baardsen har varit en av drivkrafterna bakom Röda Korsets secondhandbutik och café i Bålsta. Det som började i liten skala har vuxit till en uppskattad mötesplats som samlat in miljontals kronor till hjälpinsatser. Nu, 15 år senare, väntar pensionen – men engagemanget för människor består.
Vi ställde 8 frågor till Greta Baardsen.
När du ser tillbaka på de här åren – vad är du mest stolt över att ni lyckats skapa i Röda Korsets butik och café i Bålsta?
– Att butiken blivit så fin och framgångsrik. Vi började i en liten lokal på Centrumterrassen och har sedan dess vuxit och byggt ut två gånger. Men allra mest stolt är jag över våra fantastiska volontärer och alla Bålstabor som skänker gåvor till oss och handlar i vår butik. Utan dem hade vi inte funnits.
Vad var det som gjorde att du själv började engagera dig i Röda Korset från början?
– När jag slutade mitt arbete på en skola 2011 funderade jag på vad jag skulle göra. Jag tyckte att det saknades en secondhandbutik i Bålsta och kontaktade Röda Korset. Med hjälp av ett startbidrag från Håbo kommun och Svenska Röda Korset drog vi igång verksamheten. Vi började med enbart några tekoppar och skedar.
Du har blivit något av en eldsjäl för verksamheten. Vad är det som har drivit dig genom åren?
– Jag älskar second hand. Det är roligt att fynda och samtidigt ta tillvara på sådant som redan finns, vilket också är bra för miljön. Men det handlar lika mycket om människorna och gemenskapen. Bara de senaste fem åren har vi dessutom skänkt över 2,2 miljoner kronor till Röda Korsets arbete.
Hur har verksamheten förändrats sedan starten, både när det gäller second hand och människors behov av hjälp?
– Vi har följt samhällets utveckling nära. Under flyktingvågen 2015–2016 hjälpte vi många människor med språk- och arbetsträning, och under pandemin tvingades vi stänga en period. I dag söker sig fler barnfamiljer hit när ekonomin är tuffare. Samtidigt har intresset för second hand och hållbar konsumtion vuxit kraftigt.
Ni har samlat in stora summor till människor i kris runt om i världen. Finns det någon period eller händelse som berört dig extra mycket?
Under flyktingvågen 2015–2016 hjälpte vi många människor med språk- och arbetsträning, och under pandemin tvingades vi stänga en period
– Jag tror att det var kriget i Syrien. Först såg man det bara på nyheterna, som ännu ett avlägset krig. Sedan kom människor hit som själva hade flytt därifrån. Några kom till oss i flipflops fast det var höst, och när de berättade om sin resa över Medelhavet blev jag oerhört berörd. Med tiden lärde vi känna flera av familjerna. Då blev det något helt annat än en nyhetssändning – det blev människor av kött och blod.
Vad betyder butiken och caféet för människor här i Bålsta – bortom själva second hand-handeln?
– Vi har blivit en viktig mötesplats i Håbo. Det märktes inte minst under pandemin när många saknade oss. Hit kommer människor inte bara för att handla, utan också för att träffas, ta en fika och umgås. Gemenskapen är minst lika viktig som fynden.
Vad har mötet med människor genom åren lärt dig om livet?
– Att vara ödmjuk och att verkligen lyssna. Relationerna har alltid varit det viktigaste för mig. Vi har i dag 22 volontärer och jag har försökt lära känna var och en av dem. När man visar omtanke får man också väldigt mycket tillbaka.
Nu väntar pensionen i höst – hur känns det att lämna över något som varit en så stor del av ditt liv?
– Det känns både vemodigt och bra. Vi har hittat en efterträdare som jag har stort förtroende för, och det gör det lättare att lämna över. Samtidigt kommer jag inte att släppa verksamheten helt – här finns många människor som blivit mina vänner.