Hat och hot på sociala medier skapar oro i Håbo: ”Det har gått för långt”

När Catherine Öhrqvist valde att återvända till politiken 2021 efter att ha lämnat sina uppdrag 2015 till följd av vad hon kallar en ”sandlådenivå” på sociala medier, var det med en vilja att förändra. Men hon möttes av ett än mer hårdnande debattklimat, där diskussionerna har flyttats från kommunfullmäktige till att löpa amok i Facebookgrupper.

– Klart att vi som styr ska granskas, det är inget konstigt i sig, men det har gått för långt när det blir personangrepp och angrepp mot familjemedlemmar, säger hon.

Personangrepp och sabotage

Det eskalerande hatet påverkar kommunens arbete negativt. Försök har därför gjorts att införa en uppförandekod i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att skapa en mer respektfull ton, men den överklagades och föll på grund av att den stred mot regeringsformen och yttrandefriheten.

Det är enligt ordföranden framför allt en gruppledare inom oppositionen som har gjort personangrepp till en strategi. Hon berättar att hon själv blivit blockerad av personen på Facebook och därmed inte längre kan se vad som skrivs om henne. Det är framför allt i gruppen Allt om Håbo som det förekommer och där är det en gruppledare från oppositionen som är administratör för sidan. 

– Det är mina barn som kommer och frågar om jag har sett vad som skrivs om mig. Viktigt att minnas är att även om jag är politiker så är jag i första hand mamma, fru, dotter och vän.

Allmän rädsla inom kommunen

Personpåhoppen drabbar inte bara henne utan skapar en allmän rädsla inom kommunen, där både politiker och tjänstemän drar sig från att fatta beslut av oro för att bli uthängda på sociala medier.

– Jag känner oro – snart går vi in i en valrörelse och vi har fått in fler kommentarer från partierna att de har medlemmar som vill avstå från att ha sitt namn på listan och förtroendeuppdrag då man inte vill riskera att få sig själv och sina familjer uthängda.

Konsekvenser för kommunens arbete

Hatet har även lett till praktiska problem. En ökad begäran om allmänna handlingar har satt kansliet under hård press, vilket bland annat har lett till att arbetet med att dela ut surfplattor till förtroendevalda pausats.

En gruppledare, tillika ledamot i fullmäktige, begär ut alla inkommande och utgående mejl från övriga gruppledare i fullmäktige varje vecka, då denne själv vägrar att använda kommunmejlen som tilldelats.

– Det känns som att hen bara vill försvåra och förstöra. Är det verkligen så här kommunens tid och resurser ska användas? Vi ska styra kommun, skapa planer och leverera god skola och vård. Men just nu går mycket tid och energi åt att hantera denna slags förstörelse och trakasserier, säger Catherine Öhrqvist.

Ett annat exempel på sabotage är när det nya styret startade en ny grupp: Samverkan Håbo, för att kommunicera ut information till Håbos invånare. Inom kort dök det upp flera andra liknande grupper/registrerade domäner som exempelvis ”Samverka Håbo”, som också påstod sig vara styrets nya sida.

– Men det var ju inte vi. Det handlade bara om att förstöra.

Debattklimatet i Håbo har också lett till att sakfrågor ofta hamnar i skuggan av det hårda tonläget. När kommunstyrelsen exempelvis beslutade att återöppna Pomona, en plats många ser som hjärtat i Bålsta, blev reaktionerna på sociala medier politiskt färgade.

– Istället för att vara glada för att vi gör något bra för Håbo, så kom debatten istället att handla om vem som ska få äran för beslutet, säger Catherine Öhrqvist.

Ökad hotbild för politiker

Flera inom styret känner sig motarbetade, utsatta och uthängda på nätet på ett sätt som gjort att man börjat fundera på säkerheten. De har till och med diskuterats att skaffa personlarm.

– Jag har inte blivit direkt hotad, men det har förekommit tveksamma formuleringar som gör att man funderar och ibland känner sig osäker och otrygg. Vi har haft flera fall där personal valt att byta tjänst eller sluta inom Håbo kommun på grund att det hätska och hotfulla klimatet.

En förändring i lagstiftningen är på gång, där politiker med minst 50 procents förtroendeuppdrag från juli 2025 kan komma att omfattas av en ny lagstiftning om förstärkt skydd. Men fram tills dess är skyddet begränsat.

För att förändra situationen behövs en bredare diskussion om hur sociala medier påverkar demokratin och det politiska klimatet. Ärendet har lyfts både i kommunstyrelsen, på länsstyrelsens möten och berörda myndigheter har kontaktats.

– Vi ska och får tycka olika, men personangrepp är aldrig okej. Vi måste prata om detta och sätta stopp innan det går för långt, avslutar hon.

ENKÄT: Tre toppar i Håbo kommun om hat och personangrepp på nätet.

Jytte Rüdiger, teknik- och samhällsbyggnadschef:

– När sociala medier fylls av felaktiga antaganden och kritik utan dialog, skapar det en orättvis bild av vårt arbete och signalerar att politik och tjänstepersoner inte jobbar mot samma mål. Bristen på dialog och risken att bli utsatt för påhopp gör att flera medarbetare väljer att avstå sociala medier för att slippa påverkas.

Michael Rubbestad, kommunfullmäktiges ordförande:

– Näthatet i Håbo kommun avskräcker många från att engagera sig politiskt. Förlöjliganden, hot och uthängningar gör att vissa avstår helt, medan andra lämnar sina uppdrag. Jag har kallats allt från rasist, till nazist, prostituerad och korkad men värst är när familjer drabbas. När min då 10-åriga dotters handikapptillstånd ifrågasattes offentligt höll jag på att lämna politiken.

Teresa Zetterblad, kommundirektör:

– Det som sker i sociala medier påverkar vår arbetsmiljö. Idag är många medarbetare exempelvis rädda för att skriva fram förslag till beslut och även verkställa dem. Tjänstepersoner ska självklart granskas och jag välkomnar en konstruktiv dialog till skillnad från den som idag sker på sociala medier.