Häxor – då, nu och i påsk

Häxor är populära inom både sagor, fiction och filmer och ömsom fascinerar och skrämmer, ung som gammal.
– För mig är häxan en stark kvinna som vill hjälpa andra. Det gjorde man förr och det gör man nu. Hon är helt enkelt en klok kvinna med stor samklang med naturen och som på ett positivt och stärkande sätt använder sig av dess resurser, säger Marie Lundin, healer, massör och samtalsterapeut.

Häxhysterin skördade många offer

Enligt traditionell västerländsk sagotradition är häxan en trollkunnig kvinna, ofta en gammal gumma. Under häxprocesserna som pågick i Sverige under 1600- och 1700-talet så trodde man att häxorna flög till Blåkulla på skärtorsdagen för att festa med djävulen på dennes gästabud. Det var en dag då ”onda krafter” släpptes fria – en dag att rädas, tända brasor för att skydda sig, och låsa dörrar (källa: .
Häxhysterin härjade som värst under åren 1666-1676 då runt 300 personer, framför allt kvinnor, avrättades för trolldom i Sverige.
– Många förknippar fortfarande häxor med något mörkt och lite hotfullt. För mig och många andra är det tvärtom något ljust och hjälpsamt. Folk kan vara lite skeptiska och till och med rädda när de får höra vad jag gör. Hade jag levt på 1600-talet hade jag garanterat bränts på bål då jag bland annat utför mediala tjänster och använder mig av läkande örter och ritualer, säger Marie Lundin.
Hon själv kallar sig änglahäxa då hon även är utbildad änglaterapeut.
– Jag är klok med fötterna på jorden samtidigt som jag har huvudet bland änglarna, säger hon och ler.

Men på vilket sätt är då dagens påskkärringar kopplade till häxor?

En koppling är att barn klär ut sig till påskkärringar på skärtorsdagen som var den dag då Jesus förrådes av Judas. Enligt folktron släpptes då alla onda makter fria (symboliserade av just häxor). Påskkärringar bygger på folktro och har idag dock väldigt lite att göra med vad man förr förknippade med häxor.
Påskkärringar har ofta en kvast, svart katt, korg och kaffepanna med sig; saker som saknar en direkt koppling till de häxor man trodde på under häxprocesserna.

Svensk/finsk tradition

I Sverige och delar av Finland är det vanligt att barn till påsk klär ut sig till små påskkärringar och påskgubbar, ritar små påskkort och sedan går runt i grannskapet, knackar dörr och skänker sina gåvor.
– Påskkärringarna är ju mer som häxor egentligen är, det vill säga att de vill göra gott för andra. Påsken är en spännande tid med mycken historia, både tung och smärtsam men också full av glädje, hopp och ljus. Själv har jag nu förberett min kvast och packat katt och kaffepanna för en tur med mina väninnor till Blåkulla på torsdag, säger Marie Lundin och blinkar.