Färre jobb i näringslivet – men arbetslösheten har minskat i Enköping

Sverige har i dag en högre arbetslöshet än i slutet av den förra mandatperioden och kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd har stigit. Samtidigt skiljer sig utvecklingen åt mellan olika delar av landet. Det visar en kartläggning av Dagens Samhälle, där fyra nyckeltal har jämförts: antalet anställda i näringslivet, arbetslöshet samt kostnader och långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd.

I Enköping arbetade 11 472 personer i det privata näringslivet under 2025. Det är 441 färre än vid mandatperiodens början. Efter återhämtningen efter pandemin har antalet anställda minskat både nationellt och i en majoritet av landets kommuner.

Trots det har arbetslösheten i Enköping sjunkit från 6,5 procent i maj 2022 till 6,0 procent i maj i år.

Svårt att matcha folk till jobben

Samtidigt har kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd ökat, trots att andelen invånare med långvarigt bistånd minskat något.

– Grundproblemet är att man inte lyckas matcha folk till jobben. Och detta har fått fortgå alldeles för länge, säger Alexandru Panican, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.

Han menar att utvecklingen visar att många fortfarande står långt från arbetsmarknaden, även i kommuner där arbetslösheten minskar.

– För få ungdomar läser yrkesprogram. Det borde vara betydligt fler för att kunna matcha behoven på arbetsmarknaden, säger han.

Håbo går mot strömmen

I genomsnitt har Enköpings kostnader för ekonomiskt bistånd uppgått till 1 531 kronor per invånare under mandatperioden, jämfört med 1 285 kronor under den förra. Samtidigt har andelen invånare med långvarigt ekonomiskt bistånd minskat från i genomsnitt 1,4 till 1,3 procent.

Håbo uppvisar en delvis annan utveckling. Där har antalet anställda i näringslivet ökat med 1 003 personer sedan 2022. Samtidigt har kostnaderna för ekonomiskt bistånd minskat och andelen invånare med långvarigt bistånd blivit lägre, även om arbetslösheten har ökat något.