Från Enköping till livstid i Jakarta – Örjan skriver om sitt liv
Från en uppväxt präglad av utanförskap till ett kringflackande liv med droger och resor. I dag sitter Örjan Elovsson dömd till livstid i Jakarta. Där undervisar han, tar hand om katter och skriver. Nyligen kom ”Gräsodlaren” ut – berättelsen om hans liv.
Jag minns Örjan som en glad och busig pojke. Vi lekte som små, även om våra mammor stod varandra närmare.
Nästan 50 år senare pratar vi nu i telefon. Han sitter på det ökända Cipinangfängelset, där han varit frihetsberövad i 15 år. Han är social, pratsam och berättar gärna om sitt liv.
– Här handlar livet om rutiner. Jag kan ju inte bara sitta här och vänta på att klockan ska gå. Då blir jag tokig.
En vardag bakom murarna
Han arbetar som lärare på fängelsets skola. På fritiden tar han hand om katter som han håller i smyg, sköter en kräftodling, tränar och lagar mat. Katterna har en särskild plats i hans liv.
– Jag älskar mina katter och ger dem mat och kärlek!
Att ha sysselsättning och fasta rutiner är viktigt för Örjan för att få dagarna att gå.
En krokig väg genom livet
Även Örjan minns den glada pojken han en gång var. Men skolgången blev tidigt problematisk. Som åttaåring fick han diagnosen MBD (Minimal Brain Dysfunction), en äldre diagnos som idag ersatts med ADHD.
– Jag fick klart för mig att jag hade fel i huvudet och typ inte skulle klara av någonting. Det satte sig djupt.
Svårigheten i skolan var inte inlärningen, utan att sitta still. Efter flera pojkstreck i tidiga tonåren, bland annat vandalism och en åktur i en stulen bil, placerades han på ungdomshemmet Eknäs.
– Jag var långt ifrån någon värsting jämfört med många andra från ”Slånbärsan”. Men Eknäs blev faktiskt bra för mig. Där fick jag lugn och ro och möjlighet att studera.
Från familjeliv till Gran Canaria
Han gick ut grundskolan med goda betyg och började på Westerlundska gymnasiet. Under en resa till Brighton provade han cannabis för första gången.
Efter gymnasiet följde arbete och familjeliv. Han blev pappa, men efter en separation flyttade han till Gran Canaria och fick jobb som inkastare på nattklubben Plaza.
– Jobbet där ledde mig rakt in i ett internationellt knarksyndikat. Jag började sälja och bodde i ett hus där det förvarades narkotika.
Han började arrangera fester uppe i bergen och spela elektronisk musik. Efter ett par år flyttade han till Amsterdam och återvände senare till Sverige. Där arrangerade han skogsrejv, byggde marijuanaodlingar och ägnade sig åt haschsmuggling. Verksamheten kom att ta honom till Asien, där han bland annat kidnappades men lyckades fly.
En resa som slutade i livstid
Ett DJ-uppdrag förde honom slutligen till Indonesien, där han greps med omkring sex kilo metamfetamin i väskor med dolda utrymmen. Örjan hävdar att han blivit lurad och inte kände till drogerna under denna resa. Han menar att rättsprocessen innehöll flera felaktigheter, vilket kan bevisas.
– Jag har gjort många saker som inte varit lagliga. Men den dom jag fick här i Indonesien var inte rättvis.
Han hoppas på hjälp från svenska myndigheter. Nya lagändringar kan enligt honom öppna för villkorlig frigivning, men han vågar inte riktigt hoppas.
Skrivandet blev en väg framåt
Örjan började skriva redan i häktet. Texterna har nu blivit Gräsodlaren, utgiven med hjälp av vännen Tobias Landehag.
– Jag tittar tillbaka på livet jag levt - en historia värd att berätta. Jag vill också ge min sida av vad som hände i Indonesien. Sedan får var och en bilda sin egen uppfattning.
Örjan arbetar redan med en ny bok.
Skrivandet har fått honom att reflektera över livet och tiden han förlorat med sina barn, i dag 28 och 32 år.
– Jag har inte funnits där för mina barn som jag hade velat. Det kan jag inte göra ogjort, men jag hoppas framöver kunna finnas där mer för mina barn och framtida barnbarn.
Du har suttit fängslad i 15 år. Vad saknar du mest från Sverige?
– Naturen. Jag saknar den härliga svenska skogen.
Vågar du drömma om en framtid utanför fängelset?
– Jag blickar inte direkt framåt, men självklart vill jag komma härifrån. Mitt mål just nu är att få fortsätta jobba med mina böcker.
Om du fick leva om ditt liv, vad skulle du göra annorlunda?
– Jag skulle göra en hel del andra val. Samtidigt hade jag troligen haft det väldigt tråkigt om jag levt mitt liv helt annorlunda, säger han med ett skratt.