En av Sveriges större gröna näringar. Trots detta betraktas hästverksamhet fortfarande ofta främst som en fritidsaktivitet, skriver debattörerna.

”Hästnäringen är en strategisk framtidsnäring”

Hästnäringen är en av Sveriges större gröna näringar, men hamnar ofta i skymundan i den lokala debatten – trots att den berör både ungdomsidrott, landsbygdsutveckling och lokalt företagande, skriver Camilla Hasselström, vice ordförande Centerpartiet Håbo, och Anna Tholander, ridlärare på Håbo ridklubb.

Publicerad

Hästnäringen är i dag en av Sveriges största gröna näringar. I landet finns omkring 355 000 hästar och näringen omsätter årligen omkring 32 miljarder kronor samtidigt som den skapar nära 18 500 arbetstillfällen. Trots detta betraktas hästverksamhet fortfarande ofta främst som en fritidsaktivitet eller en idrott. Det är en alltför begränsad bild.

Hästnäringen är i själva verket en komplex samhällssektor där idrott, utbildning, företagande och landsbygdsutveckling möts. Den spelar en viktig roll för sysselsättning, lokal ekonomi och kompetensförsörjning inom de gröna näringarna.

Föreningar som Håbo Ridklubb fungerar i praktiken som en av de viktigaste rekryteringsvägarna in i hästnäringen

Samtidigt står näringen inför flera strukturella utmaningar. Ökade kostnader, omfattande regelverk och små ekonomiska marginaler gör att många verksamheter arbetar under stor press. Parallellt signalerar branschen en växande brist på unga människor som vill utbilda sig och arbeta inom hästrelaterade yrken.

I detta sammanhang fyller ridskolor och ideella föreningar en avgörande funktion. Föreningar som Håbo Ridklubb fungerar i praktiken som en av de viktigaste rekryteringsvägarna in i hästnäringen. Genom ridskoleverksamheten får barn och unga möjlighet att möta hästar i en miljö där idrott kombineras med utbildning, ansvarstagande och praktiskt arbete med djur.

Stallet blir därmed inte enbart en idrottsplats utan också en pedagogisk miljö där unga människor utvecklar ledarskap, samarbetsförmåga och praktiska färdigheter. Forskning visar dessutom att kontakt med hästar kan bidra positivt till barns psykiska välbefinnande och självkänsla.

Ridverksamhet bedrivs dock under andra förutsättningar än många andra idrotter. Hästhållning innebär ansvar för djurvälfärd, stallmiljöer, säkerhetsrutiner och omfattande anläggningar. Detta gör att kostnadsstrukturen skiljer sig markant från exempelvis traditionella idrottsanläggningar.

Mot denna bakgrund är det avgörande att politiken – både nationellt och lokalt – ser hästnäringen som en strategisk framtidsnäring. Att skapa goda förutsättningar för ridskolor och föreningsdriven verksamhet är inte enbart en fråga om fritidspolitik. Det är också en fråga om kompetensförsörjning, landsbygdsutveckling och framtida företagande.

Om Sverige även i framtiden ska ha en stark hästnäring måste vi säkerställa att unga människor fortsatt finner vägar in i branschen. Föreningslivet är här en av de viktigaste grundstenarna.

Att värna ridskolor och föreningar är därför att investera i både ungdomars utveckling och i framtiden för en av Sveriges största gröna näringar. Kommunen måste ta ett ekonomisk ansvar för att en kommunal ridskola ska se en framtid.

Camilla Hasselström, hästägare och vice ordförande  Centerpartiet i Håbo

Anna Tholander, ridlärare Håbo ridklubb

Powered by Labrador CMS