Gitarrmakaren som vill sätta Torstuna på musikkartan: ”Det är ett hantverk med själ”
När Robbin Ståhl från Torstuna tog emot sitt gesällbrev – och dessutom lilla silvermedaljen – i Stockholms stadshus var det ett kvitto på år av envishet, passion och finlir. I en tid av massproduktion vill han påminna om något många glömt: att ett instrument kan vara ett hantverk där varje millimeter räknas.
Publicerad
Senast uppdaterad
Att han skulle bli gitarrmakare var långt ifrån självklart. Allt började i unga tonåren med en elgitarr och ett ständigt skruvande. – Jag ville hela tiden se hur jag kunde göra saker bättre, säger han.
Musiken följde honom genom gymnasiet, men därefter väntade lastbilshytten, eventjobb och servicearbete. Lusten att förstå instrument på djupet fanns kvar och efter en byggkurs i Stockholm tog han steget till heltidsstudier på gitarrbyggarutbildningen i Upplands Väsby.
– Det var nu eller aldrig. Nu var det min tur.
Gesällprovet tre år senare blev en intensiv resa: CAD-ritningar, tidsplaner och torktider som inte gick att forcera. Resultatet blev en specialbyggd oktavmandolin där han förenat folkmusikens rundare former med den klassiska gitarrens uttryck.
– Jag har bakat ihop två världar. Personligheten sätter sig i instrumenten.
Instrumentet visades i utställningen Mästerligt hos Stockholms Hantverksförening. Under ett artist talk spelade musikern Wille Crawford på ett av Robbins instrument – ett ögonblick som stärkte honom ytterligare.
– Många inser inte vilket genuint hantverk det här är. Det är fint när de upptäcker det.
Materialen är centrala. Gesällprovet byggdes i europeisk gran och ovangkol, ett afrikanskt träslag som påminner om rosewood. Robbin vill få fler att våga tänka nytt.
– Många traditionella träslag är på väg att bli utrotningshotade. Under min praktik byggde vi i bland annat alm och ask – och det funkade hur bra som helst!
Ett handbyggt instrument kan kräva upp emot 80 arbetstimmar för Robbin, men grundpriset landar ändå på runt 30 000 kronor.
Det viktigaste är att bygga instrument som får människor att stanna upp och känna något
– Timpenningen är inte det viktiga. Instrumenten ska användas, inte stå i ett vitrinskåp.
Målet är att kunna leva på sitt hantverk och på sikt ta mästarbrev.
I verkstaden hemma i Torstuna bygger han nu upp sin marknad – lokalt och internationellt – och mötet med musikerna är det som betyder mest.
– Det bästa jag vet är när någon inte vill ställa ifrån sig instrumentet. Då vet man att man gjort något rätt.
Med rötter i folkmusiken och en vilja att tänja på traditionerna är Robbin en del av den lilla svenska gitarrmakarscenen – kanske bara 30–40 personer i landet. En av dem finns alltså i Torstuna.
– Det viktigaste är att bygga instrument som får människor att stanna upp och känna något. När en gitarr jag gjort väcker den lusten, då vet jag att jag är på rätt väg.
