Rådhuset förr och idag. Äldre bilden från 1890. Fram till idag har byggnaden hyst en mängd olika verksamheter.

Huset mitt i Enköping som sett generationer komma och gå

Från handelsgård och rådhus till polisstation och museum – nu berättas historien om en av Enköpings viktigaste byggnader i en ny utställning.

Publicerad
Sara Damsgaard, museipedagog på Enköpings museum.

Mitt i Enköping står ett hus som sett generationer komma och gå. Ett hus där handel bedrivits, rättvisa skipats, barn undervisats och polisärenden hanterats. Nu lyfter Enköpings museum fram den unika byggnadens långa historia i utställningen ”Rådhuset i Enköping – 230 år i stadens tjänst”. Genom föremål, fotografier och berättelser får besökaren följa rådhusets resa genom mer än två sekler av stadsliv. Utställningen pågår till och med den 27 februari 2027.

– Rådhuset är en viktig del av Enköpings historia och har betytt mycket för staden under sina cirka 230 år. Här har allt från handel och rådhusrätt till småskola och polis funnits under olika tider, säger Sara Damsgaard, museipedagog på Enköpings museum.

Huset på Rådhusgatan 3 byggdes någon gång mellan 1783 och 1786 av köpmannen Nils Svensson Stahre. Det var ett påkostat stenhus i tegel som fungerade som huvudbyggnad i en större handelsgård. I källarvalven förvarades varor och i butikslokalerna såldes bland annat kryddor, tobak, sirap och järnvaror.

Men huset fick snabbt en ännu större betydelse för staden.

Efter att Stahre gick i konkurs köptes fastigheten några år senare 1796 av Enköpings stad för att användas som nytt rådhus. Endast tre år därefter kom den stora stadsbranden 1799 – en händelse som förändrade Enköping för alltid.

Skrank. En skrank som stått i salen under möten och rådshusrättsessioner under 1940 - tidigt 1960-tal. Skranken skiljde rådmännen från åhörarna.

Hembygdsforskaren Bernt Lundh menar att rådhuset därför har en särställning i stadens historia.

– Det är det enda profana huset som finns kvar efter stadsbranden 1799. Trots att bara en tredjedel av staden förstördes beslutade landshövdingen att hela Enköping skulle rivas och byggas upp på nytt. Att rådhuset och Rådhusgatan fick stå kvar berodde just på att byggnaden då fungerade som stadens rådhus, säger han.

Telegrafhuset. Bild tagen från huset som då var "Telegrafhuset" i hörnet Kungsgatan/Rådhusgatan i Enköping 1901.

Under århundradena har huset hunnit fylla många roller. Här låg Enköpings första folkskola under 1800-talet, senare också småskola och telegrafstation. År 1885 flyttade polisen in och blev kvar ända fram till 1980. Sedan 1985 är byggnaden museum.

I utställningen får besökarna ta del av både välkända och mindre kända delar av husets historia – och samtidigt följa Enköpings utveckling genom tiderna.

– Museets utställning berättar om rådhusets spännande historia och om människorna som levt och arbetat här. Det är fascinerande att en enda byggnad kunnat rymma så många olika verksamheter genom åren, säger Sara Damsgaard.

För den historieintresserade, den nyfikne Enköpingsbon – eller den som bara vill upptäcka stadens själ – väntar en utställning som visar hur mycket historia som faktiskt kan rymmas innanför samma väggar.

Rådhuset, Rådhusgatan 3 i Enköping

Byggt: av byggherren och köpmannen Nils Svensson Stahre, troligen under mitten av 1780-talet Byggnadstyp: handelsgård i tegel och sten. Klocktornet byggdes till 1798

Funktioner genom åren: handelsgård, rådhus, folkskola och småskola, telegrafstation, polisstation och museum. 

Rådhusverksamhet i huset: cirka 1796–1960-talet 

Polisverksamhet i huset: 1885–1980 

Museum i huset: 1985–

Nuvarande betydelse: en av Enköpings mest kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Från innan 1796. Saker man funnit från tiden då byggnaden tjänade som handelsgård.
Powered by Labrador CMS