Direktör. Filip Ljungström, vd för Vidilab.
Direktör. Filip Ljungström, vd för Vidilab.

Akademiker i Enköping jobbar mest med hästskit

Vidilab beskriver sitt företag som världsunikt och med egen forskning och utveckling

Publicerad
Grundare. Vidilabs grundare Bitte Ljungström jobbar på i labbet.
Grundare. Vidilabs grundare Bitte Ljungström jobbar på i labbet.

Företaget Vidilab ägnar sig åt veterinärmedicinska träckprover. På mer vardagligt språk handlar det om att undersöka djurbajs för att upptäcka parasiter, exempelvis maskar, hos djur.

– Vi får in träck från veterinärer, djurägare och lantbrukare. Den största delen är privat och det största området är häst. Får kommer på andra plats, säger Filip Ljungström, nytillträdd vd.

Parasitsjukdomar hos djur kan ofta vara ofarliga eller ge lindriga problem. Men i värsta fall kan det vara en fråga om liv eller död. Inom veterinärkåren har intresset för provtagning ökat. Innan avmaskningsmedel för hästar blev receptbelagt 2007 togs det färre prov. Det fanns avmaskningsmedel och resonemanget har varit att det bara är att använda det. Problemet är att parasiterna kan bli resistenta mot avmaskningsmedel och att det då inte finns några sätt att bli av med de farliga parasiterna.

– Som jämförelse kan man säga att man själv inte använder antibiotika för skojs skull, säger Filip Ljungström.

Har eget stipendium

Vetenskapen om parasiter kallas parasitologi. Vidilab har inrättat ett eget stipendium i ämnet. Stipendiet är till minne av professor Olle Nilsson, även kallad Mask-Olle, som var ledande inom veterinärmedicinsk parasitologi.

Stipendet ska gå till två studenter per år vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Nyligen delades stipendiet ut för första gången. Stipendiaten Ronja Rapp tilldelades 10 000 kr för sitt examensarbete om endoparasiter hos alpackor på svenska gårdar. Prisudelare var Bitte och Mikael Ljungström, instiftare av stipendiet och grundare av Vidilab.

Det gäller alltså att ta reda på vilka parasiter som djuret bär på för att kunna sätta in rätt botemedel. Undersökningen går ofta till så att träcket blandas med en vätska, exempelvis koksalt. Vätskan kan sedan efter silning studeras i mikroskop för att upptäcka ägg från parasiter.

När det gäller hästar kan de drabbas av något som kallas liten blodmask och stor blodmask. Det är primärt den stora blodmasken som är farlig, men i stor mängd kan även lilla blodmasken vara farlig.

Äggen ser däremot likadana ut. Tidigare har man därför tvingats vänta på att äggen ska kläckas för att få veta vilken sorts mask det är. Nu går det att få svar inom några dagar genom att undersöka äggets dna.

Ofta går det mycket snabbt att få fram ett provsvar. Proverna kommer med posten och i princip går det att få fram ett svar inom en timme efter att posten har öppnats.

Just snabbheten är något som Vidilab är mycket nöjda med. Företaget har 20 fast anställda

men under högsäsong mer än fördubblas personalstyrkan.

– Under april, maj och juni kan vi vara uppemot 40–50 i huset, säger Filip Ljungström.

Hästar testas ofta på vår och försommar inför sommarbetet, för att inte smitta varandra. Då kan Vidilab genomföra upp till 3 000 prover per dag. Filip Ljungström berättar att utländska kollegor inte trott att det varit möjligt att genomföra tester så snabbt.

Det har också förekommit att kunder fått svar så snabbt att de tvivlat på att det ens gjorts något test.

Utöver träckproverna har Vidilab också en verksamhet för analys av djurfoder. Man gör då mätningar av näringsvärdet och mineralhalten i djurfoder. Syftet är helt enkelt att djurägaren ska kunna se att djuren äter rätt.

Ytterligare en verksamhet är att analysera vildsvinskött för att se om det innehåller trikiner, en sorts små maskar som kan vara farliga för människor. Det är ett krav att vildsvinsköttet testas innan det får säljas, bjudas på eller ges bort. Filip Ljungström säger att man hittar 4–7 fall av trikiner per år, vilket är väldigt lite på upp till 100 000 undersökta vildsvin.

Risken att personalen på Vidilab skulle smittas av parasiter ser han som liten.

– Näst intill obefintlig. Alla djur har sina egna parasiter. Det är få parasiter som går emellan djur och ännu färre som kan smitta människor. Vi har en hög hygienstandard, säger han.

Powered by Labrador CMS